Skuld och skam är två begrepp där det inte råder konsensus om definitionerna. Begreppen är centrala i bland annat depressionsproblematik och utveckling av posttraumatiskt stressyndrom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur människor upplever Skuld och skam för att kunna belysa skillnader och likheter mellan skuld- och skamupplevelser. Deltagarna rekryterades till största del av snöbollsurval och bestod av 36 individer i åldrarna 20-85 år. De mest förekommande temana i både Skuld och skam var att personen (1) tycker sig ha gjort en olycklig handling, (2) förklarar sig och (3) mår dåligt.

Denna studie syftar till att granska forskning och litteratur kring Skuld och skam med utgångspunkt i skuld- och skamkänslor och dess effekter. Problem som har uppkommit undervägs kommer att belysas, både hur studiens resultat formades och hur hela processen med studien påverkade mig rent personligen. Teorierna i studien är kopplade till Skuld och skam med syfte att undersöka vad som påverkar och händer inom oss när vi känner och upplever skuld- och skamkänslor, samt vilka följder det kan medföra. Studien kommer att presentera metoder som skulle kunna bidra till skolans-, individens personliga- och samhällets utveckling, och avslutas med ett resonemang kring hur dessa metoder tillsammans med empati kan lösa upp känslor av Skuld och skam..

Att leva med HIV innebär en känslomässig påfrestning och medför inre upplevelser av skam och skuld. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelsen av skam och skuld hos personer som lever med HIV. 15 vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, vilket resulterade i fyra kategorier: Att känna självförebråelse, Att känna sig smittsam och smutsig. Att känna rädsla, Att lära sig hantera sina känslor. Studien visade att personer som lever med HIV anklagade sig själva för sjukdomen eller såg den som ett straff.

Undersökningens syfte är att undersöka förekomsten av känslor av Skuld och skam i arbetslivet. Ambitionen är att med hjälp av en kvalitativ metod få ökad förståelse av hur anställda upplever, hanterar och påverkas av dessa känslor. Den teoretiska grunden bygger på Lewis och Tangneys affektteori. Teorin behandlar bland annat känslan av att inte leva upp till omgivningens mål, normer och förväntningar. Individens attribuering påverkar i hög grad om hon upplever skuld eller skam.

Skuld och skamkänslor är vanligt förekommande i samband med depression. Mindre vanligt är att psykiatrisjuksköterskan frågar patienten om dessa fenomen.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av fenomenen Skuld och skam och dess inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" i samband med depressionstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. En latent innehållsanalys genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att personens upplevelse av fenomenen Skuld och skam bidrog till att personens Självbild förminskades, Självkänslan var sårad och att Det emotionella lidandet accepterades.Patientens upplevelse av det lidande som de tre kategorierna omfattar, kan hos patienten förstås som Självets lidande.

Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts.

Antalet personer som räknas som överviktiga eller feta världen över har ökat markant under de senaste trettio åren. Flertalet följdsjukdomar och en negativ påverkan på livskvaliteten är sammankopplat med fetma och övervikt. Att personer som lever med övervikt och fetma upplever känslor av Skuld och skam har påvisats. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva upplevelser av Skuld och skam hos personer som lever med övervikt eller fetma. Kvalitativ manifest innhållsanalys användes för att analysera 17 vetenskapliga artiklar.

Skambegreppet har kommit att bli allt mer betydelsefullt i mellanmänsklig interaktion. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skam identifieras i terapirummet och vilka vägar som kan tänkas finnas till skamlindring/skambefrielse. Fem intervjuer med fem terapeuter har genomförts. Tre av dessa arbetar i kyrklig kontext och två i sekulär. Två av frågorna i intervjuguiden har berört skam och skuld.

SammanfattningFrågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som Skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman.

Skam och skuld är två emotioner som empiriskt kopplats ihop med en rad olika psykopatologiska tillstånd, såsom depression, ångest, tvångssyndrom och social fobi. För att undersöka skam- och skuldbenägenhet hos klienter med social fobi samt studera om behandling med KBT påverkar graden av dessa emotioner distribuerades the Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) hos 67 patienter med social fobi samt hos 73 friska studenter i en kontrollgrupp. Resultaten visar ingen skillnad i skambenägenhet, men för skuldbenägenhet visade kontrollgruppen högre värden än den kliniska gruppen. Skambenägenheten hade minskat signifikant efter behandling med individuell KBT. För skuldbenägenhet visades ingen skillnad efter behandling.

Att leva med ätstörning är ett handikapp som genomsyrar de drabbade personernas hela liv och omgivning. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med hetsätningsstörning. I litteraturstudien ingick 13 vetenskapliga artiklar och de analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier: Att känna sig besatt; att söka efter kontroll; att känna sig isolerad; att maten dämpar känslor; att känna Skuld och skam; att inte acceptera sig själv och se sig som annorlunda; att se konsekvenserna av sjukdomen och söka en förändring. Resultatet visade att personer med hetsätningsstörning har dålig självkänsla, låg självbild och känner mycket Skuld och skam för hur sjukdomen drabbar familjen.

I denna kvalitativa studie var syftet att se vad det är som avgör att en anhörig eller medberoende till alkoholism söker hjälp och hur stor del Skuld och skam har för att de anhöriga inte söker hjälp eller har sökt hjälp tidigare. Metoden i studien utgick från att vara kvalitativ där tre halvstrukturerade intervjuer utfördes på tre olika personer varav två var kvinnor och en var man. För att få klarhet i intervjupersonernas situation om varför de hade sökt hjälp eller inte, analyserades intervjuerna utifrån tidigare forskning kring att vara medberoende, Skuld och skam samt att studien belyste även hur systemteorin går att applicera på intervjuper-sonerna och dess relation kring den anhöriga alkoholisten. Utifrån intervjuerna och analysen framkom att intervjupersonerna inte själva till en början söker hjälp för att de har en nära anhörig som är alkoholist. Den hjälp de till en början har fått blir de snarare erbjudna.

2013 års nobelpristagare i litteratur var Alice Munro. Hennes noveller är ofta enkla skildringar av ?vanliga människors liv? och hur specifika händelser från t.ex. deras barndom på ett mer eller mindre tydligt sätt påverkat deras liv i olika riktningar. Hur de berörts och utvecklats av dessa.

SammanfattningBakgrundKronisk obstruktiv lungsjukdom orsakas ofta av rökning, vilket anses av de flesta vara en självförvållad sjukdom. Konsekvenserna av detta blir att patienter med KOL ofta upplever Skuld och skamkänslor.SyfteSyftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters erfarenhet av Skuld och skam vid kronisk obstruktiv lungsjukdom.MetodI litteraturstudien granskades åtta vetenskapliga artiklar för att få en kunskap om patienternas känslor kring sin sjukdom. Innehållsanalys användes med ett deduktivt förhållningssätt där data bearbetades för att identifiera mönster och teman.ResultatTvå huvudkategorier; Skuld och skam var från början definierade och under analysen identifierades en tredje; stigmatisering. Dessa kunde senare delas in i tre olika nivåer; individ, familj/omgivning och sjukvård.KonklusionDenna studie ger sjuksköterskan en bättre förståelse för vilka känslor som kan uppstå vid en ofta självförvållad sjukdom som KOL. Den visar också vikten av att möta patienterna med empati, respekt och höja deras känsla av värdighet och moral. .

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas.